Comley

En rejäl dos nostalgi slog mig i huvudet igår. Jag blev påmind om mitt eget skrivande från förr i tiden, och har själv grävt i gamla känslor.

Redan efter de raderna känner jag att jag som läsare hade klickat vidare i cyberetern (!). Feel free.

Hur som, jag gick tillbaka till mina äldsta texter här på Andedräkt. Jag hade glömt att jag kom hit från Hypodea, och inte tvärtom. Och jag hade glömt hur jävla bra jag skrev. Heeeelt objektivt, alltså.

Däremot minns jag att jag var en trasig kille. S hade börjat må dåligt och tog beslutet att flytta hem till Småland för att överleva. Jag skrev inte om det här vad jag kan se men mamma hade diagnostiserats med KOL under dramatiska omständigheter och bandet kämpade för att få till sin första riktiga skivinspelning. Och jag skulle iväg på praktik. Från att ha varit den som tog hand om, och varit helt grym i den rollen, skulle jag ta tag i utbildningen, karriären, MIG SJÄLV.

Resten går att läsa sig till. Och det är för all del smärtsamt, åtminstone för mig, men det är även fucking nöjessamt. Jag känner hur något liksom kliar längst bak i skallen när jag ser mina lekfulla formuleringar. Orden dansar fram och bilderna bubblar upp, jag tror ärligt talat att det inte bara är minnen för jag har uselt bildminne.

Jag tänker försöka gräva fram den där killen igen, i alla fall delar av honom. Det förtjänar han.

Asså, det tog mig 34 år att upptäcka att man kan smuggla ner grovt riven morot i maten utan att det förstör smaken alls. Allt blir saftigt och lite crunchy. Måste gilla.

Jag sitter i min etta i Solna och funderar på om jag ska bli klar med analyser i förtid eller gå på anställningsintervju på bageri. Herre gud, bageri, hör ni? Det hade varit kalaskul om det inte vore för att det är en deltidstjänst. Lärde mig i förrgår att om man har extraknäck/deltidstjänst så får man bara 75 a-kassedagar, men om man är heltidsarbetslös får 300! Sjukt. Vill inte riskera 225 a-kassedagar för ett deltidsjobb som sockerbagare, hur romantiskt det än klingar i huvudet.

Sen ska jag till läkare i eftermiddag också. Har varit konstant hostig i över en månad. Det är inte alls frekvent, men jag har aldrig tidigare varit med om en hosta där man inte kan dra in luft mellan attackerna. Att vakna mitt i natten och inte få andas in på en halvminut är inte alls nyttigt för dödsskräcken. Det känns som astma eller nåt. Och ett skämt till om att jag inte tål luften i Stockholm å skjotta e tom!

För er som inte har förmånen (jäjä, ni känner mig inte dårå) att stå på min julkortslista finns i år tack vare Spotify ett tröstpris. Ni får inte det snygga omslaget som min vän Linnea gjort, ni får inte en fysisk skiva och ni får inte samma låtar, men det är fortfarande några av de bästa låtarna från 2008. Enligt mig. Faktum är att några låtval inte fick plats på skivan, så delvis är den här playlisten mer korrekt. Å andra sidan har inte Spotify alla låtarna jag vill ha med. Så den är samtidigt mer inkorrekt.

Spotify kostar en hundring i månaden, enligt ryktena kan man säga upp tjänsten inom en månad och få gratisvarianten med reklam istället. Eller bli inbjuden av någon.

Hoppas ni får en riktigt god jul och ett gott nytt år

Välkommen till limbo. Det där stadiet mellan allting, ingentinget mellan sekunderna som förändrar ens liv. Inte dansen, alltså. Det där mellan att ha ett jobb och att inte ha det. Det där mellan att vara intresserad av någon och inte ens ha träffat den personen. Ja, jag vet, den är lite speciell.

Okej, enough. Jag hade tänkt gnälla loss, men eftersom en bekant till mig valt att ha mig som slasktratt för sina allehanda tillkortakommanden känner jag att det ibland vore skönt om folk bara tog tag i sig själva och slutade vara offer. Man kan bara styra sig själv och sin egen situation, inte andras. Då är det inte bara en möjlighet, utan en skyldighet att göra det.

Självklart kan man sträcka sig mot någon som behöver hjälp och stödja. Man bör till och med. Jag har själv balanserat på gränsen till att tigga mer uppmärksamhet och sympatier än vad som är klädsamt, kanske därför jag slår ner så hårt på det draget hos andra.

Njae. Jag blir inte klokare än så här idag.